Den första väntan och ovissheten e över

Torsdagen den 29/4 kom och man hade stora förhoppningar att få mer besked och bli lite klokare på vad som händer. Undersökningarna gjordes, UKG/EKG, PET-CT och det gick bra! Träffade även läkaren som egentligen inte kunde säga så mycket förrän svaren från PET-CT va klara och analyserade så det enda beskedet vi fick va att vi var välkomna åter på mån 3/5 igen.

Måndagen den 3/5.
Då blev det dags för Sebbe att sövas igen för att få satt in en port-a-cath. Dom tog samtidigt benmärgsbiopsi från båda sidorna samt ett prov på halsmandlarna. Stackaren låg på operationsbordet i nästan 4 ½ timme men allt gick bra.
Läkaren kom in och pratade med oss under tiden Sebbe fortfarande va kvar uppe på op och sättet hon pratade på fick mig snabbt till tolkningen att vi inte skulle få åka hem vilket jag hade fått besked på att jag kunde räkna med att vi skulle få göra. Ställde ju givetvis frågan och svaret kom ju ganska snabbt att det fick vi inte..."kanske kanske imorgon, lite tufft att gå hem efter allt det han gått igenom på operationsbordet idag".
Och det förstod ju jag med själv sen.
Han va trött och tagen efteråt och mådde även lite illa vilket han sluppit de andra gångerna.
Han sov en bra stund även efter det att vi fick komma ner från uppvaket till rummet på avdelningen sen. Vi fick till och med väcka honom då det blev dags att ta sig upp till röntgen, då dom ville ta en lungröntgen för att se så porten satt som den ska. Han va fortfarande rätt groggy så vi fick ta en rullstol till hjälp. När han då reste sig och bara flyttade över från sängen till rullstolen kräktes han stackaren.
Med lite vingliga ben lyckades dom i alla fall få till ett par bra plåtar på lungorna. Sen piggnade han allt till framåt kvällen och började spela wii på rummet. Även denna gången imponerad över hur bra han tar att han har fått något insatt under huden, förra gången va det ju dränet. Han verkar helt enkelt bara finna sig i det...bara sådär!

Tisdagen den 4/5
Idag kom kuratorn in och presenterade sig vilket kändes väldigt skönt samtidigt som det fortfarande inte gått in allt detta och kändes då väldigt skrämmande.
Läkarna kom också in och informerade om att dom fått en snabb titt på PET-CT röntgen men inte det definitiva skriftliga. Det dom kunde se va att där finn förändring i höger armhålan, höger bröstkorg, i vänster sida av magen samt på skelettet.
Kan det bli värre?
Fått höra hela tiden hur pigg han e och att se det som en positiv grej. Visst klart det e positivt att han e pigg och glad men man drar ju samtidig slutsatsen automatiskt att det inte e så farligt. Trodde ju att det va i armhåla och på MAX ett ställe till.
Exakt schema för hur behandlingen skulle se ut kunde vi inte få och det pga att dom va tvungna för att få det skriftliga utlåtandet för st från röntgen.
Men besked i det stora hela fick vi att nu drar det igång!
Imorgon 5/5 påbörjas behandlingen och vi fick alltså inte åka hem idag.

Godnatt! Måste göra ett försök till att sova. Imorgon är en annan dag!